Bäver är Sveriges största gnagare med en halvmeter lång svans och upp till en meters kroppslängd. 
Vikten ligger normalt mellan 18-22 kilo. Bävern jagades hårt för sin värdefulla päls och utrotades omkring 1870. Arten fridlystes 1873.

Pälsen är brun och mycket tät. På en kvadratcentimeter hud finns omkring 23 000 hårstrån. Människans hud har bara 600 hårstrån per kvadratcentimeter. 

Bävrar bygger fördämningar och blir i genomsnitt cirka 15 år gamla.

Arten jättebäver (Castoroides ohioensis) som förekom i Nordamerika dog ut för cirka 10 000 år sedan. Den kunde bli upp till 2,5 meter lång  och den uppskattas ha vägt mellan 60 och 100 kg.

Bäver är en växtätare med örter, blad, gräs och späda skott som föda under vår och sommar. På hösten föredrar den vedarter som asp, björk och sälj.
I nordliga trakter samlar den vinterförråd av kvistar som förvaras under vatten.

Bävrarna lever i familjegrupper vid sjöar och vattendrag som omges av lövträd och får 3-4 ungar i varje kull.

1922 inplanterades ett Norskt bäverpar i Görvik i Östra Jämtland på gränsen till Ångermanland av landsantikvarien Erik Festin och har sedan förökat sig så kraftigt att jakt  blev tillåtet igen.

 

Bävergäll ett gullrött, tjockflytande och starkt luktande sekret från två analkörtlar som används för att markera bävrarnas familjeområdet och som innehåller över 75 olika kemiska komponenter varav vissa är desinficerande och bakteriehämmande.

PÅ 1970 och 80 talet kryddades snapsar med bävergäll i Ramsele och blev till en "succé"
Castor Fiber eller Bäver som den heter på svenska är Ångemanlands landskapsdjur. Den fanns tidigare i hela europa det visar fynd från tidigare forna boplatser där bävern betydde mycket för dåtidens jägarfolk. Skogsindianerna i Nordamerika ansåg att bävern var ett heligt djur och användes flitigt i deras hushållning, bland annat så kryddade de tobak med bävergäll.

Men när vår västerländska kultur började breut sig så kom bävern i kläm på grund av att vi människor började ta marker i besittning för att odla på och så blev det populärt med bäverns päls och bävergäll. Bävrarna försvann tidigt från medelhavet och på 1200-talet så blev den utrotad från England men det skulle ta ända fram till slutat på 1800-talet innan de sista bävrarna dödades i Norrland för då hade den spelat klart sin roll i världsekonomin. I London så har det auktionerats ut en halv million ryska och amerikanska bäverskinn per år under långa tider, detta blev starten på stora rikedomar, utbrytande av krig, vildmarkskolonisering och till att små blygsamma handelsstationer blev till stora städer.

Vildmarkskolonisering, krig och enorma rikedomar beror på att bäverns vackra päls blev ett populärt auktionsföremål. Det uppstod en bäverrush.

Att bävern än idag hushåller i skogen ställer till det för skogsägare, marker innehåller mycket bäver, som är ett finurligt djur som tar hjälp av vägbankar för att bygga sina dammar. De bidrar även till att skogsbilvägarna spolas bort när våren kommer genom att täppa igen vägtrummorna. Men trots detta så är bävern egentligen inget stort problem. Större bäverstammar leder till att bäverjakten ökar, och det är enda villebrådet som får jagar på våren, vilket leder till att jaktsäsongen förlängs. Köttet anses vara av mycket god kvalitet och unga bävrar anses vara i samma klass som hjort och renkött, en riktig läckerhet alltså med andra ord.

Bävern har ett bra luktsinne och vistas mest i vatten gör att det är ett mycket svårjagat djur.
Eftersom träff ytan i vatten är mycket liten så blir skaderisken på bävern mycket hög och en eftersökshund kan inte användas. När en bäver har jagats och skjutits så blir de efterlevande bävrarna mycket skyggare och svårare att överlista. De lever i ett monogamt samhälle och skjuts en familjemedlem så blir ordningen i familjen rubbad. Familjen delar på sig och flyttar till nya ställen vilket leder till att bävrarna sprids ännu mera i vårt avlånga land. Man ska så långt det går fånga bävrarna levande, en så kallad levandefångst för att förhindra att bäverfamiljer splittras.

Källa: Din Skog
Mats Wigadt

Mer om Bäver

 

                 Bäverhydda

                   Bäverdamm